När André var ung fanns det ingenting nymodigt som bankkort med PIN-koder. Nej, vi hade bankböcker! Vi skulle veta hur mycket pengar vi behövde för just den veckan för Gud skall veta att man inte sprang till banken varje dag! Jag känner mig fruktansvärt gammal över detta faktum.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gleder meg, elsker historier fra de gamle dager. Kan knapt VENTE!!!
SvaraRaderaHAAHAHAHA :D
SvaraRaderajag berättade för min 13-åriga systerdotter att när jag fick min första mobil så fanns det inte färgskärm! hon blev helt chockad.
TIll Åsa: Då skall jag berätta om hur jag blev rik på tjära.
SvaraRaderaTill Linnéa: Det är ganska roligt hur snabbt allt går. Min kompis gav sin systerdotter en LP skiva. Flickan ringde lite senare och sa att skivan var sönder eftersom den enbart spelade hälften av låtarna.
och min äldsta dotter fattar inte vad en trådtelefon är...
SvaraRaderaOCH det värsta är att hon är duktigare än mig på att använda faderns iPhone. Det tycker jag är lite skrämmande. Blir lite "gammal oteknisk stofil mamma" stämpel på mig. (Dottern 3år)
Ååå inte annat än att jag får sentimentala känslor när jag ser bilden på bankboken! Hade en likadan bok från mitt allra första bankkonto mina föräldrar öppnade åt mig som bebis, men det bankkontot och den boken dog för flera år sedan...
SvaraRaderaVisst är det lite sorgligt?
SvaraRaderaOi ihanaa. Nyt mäkin oon sit vanha, kun muistan noi. Toisaalta mä opiskelen teini-ikäisten kanssa ja itse oon 26v, että on se tässä tullut parin vuoden aikana esille muutenkin. Tyyliin: "Sä oot NIIN out!", "Hei, mä en ollu sillon ees syntynyt!", "Mun mutsi tappais mut jos mä olisin raskaana! - Ai, mun mutsi ois ihan onnessaan (vastasin).". Ihana postaus. <3
SvaraRaderaha ha hoobee. hauska kommentti toi raskaus. Sehän oli melkein standupia!!!
SvaraRadera